22 juli 2017 (Av Tuve Möller)

VM 2017, en tillbakablick

Lucas Basset med sin VM-medalj. (Foto: Tuve Möller)

Ett silver, en fjärdeplats och totalt sju topp 22 placeringar är det resultatmässiga facit för linnélöparna i VM. Det är visserligen två veckor sedan VM avslutades och imorgon söndag börjar O-Ringen. Här kommer ändå den utlovade sammanfattningen löparnas egna kommentarer. Även en kort notering om hur supportrarna hade det samt en framåtblick för orienteringens framtida arrangemang.

Resultatmässigt var flera linnélöpare med högt upp i resultatlistorna med linnélöpare som placerade sig topp 22 hela sju gånger. Såhär säger löparna själva om sina VM: Lucas Basset passerar kontroll åtta i ledning på VM-stafetten, det blev silver till slut. (Foto: Tuve Möller) Lucas Basset, SILVER stafett, 14 medeldistans, 13 sprintstafett och 17 sprint: Såklart är man nöjd när man tar medalj, speciellt på stafetten. Men jag är besviken på mina individuella lopp, medeln gick dåligt och jag hade kunnat hoppas på mycket bättre! Lucas tävlar även i World Games 25-27 juli. Matija Razum, Kroatien. (Foto: Tuve Möller) Matija Razum, 33 sprint kval, 58 långdistans, 55 medeldistans Det bästa med VM är att man får möjlighet att möta gamla och nya vänner. Jag tyckte verkligen det var kul att spela fotbollsspel och vara på hotellet och i karantänen med människor från olika länder. Jag är nöjd med min tekniska prestation. Jag gjorde några misstag, men jag kommer från Kroatien som inte har så många träningsläger och teknikträningar. Jag måste absolut jobba på min fart till nästa år och förhoppningsvis få tid till några utlandsträningsläger. Albin Ridefelt har just lämmnat kontroll 7 på medeldistansen, VM 2017. (Foto: Tuve Möller) Albin Ridefelt, 14 medeldistans, om vad som var det roligaste med VM: Får nog säga förberedelserna, eller snarare allting före mitt lopp - efteråt var det mest besvikelse och trist... Men riktigt kul att ladda upp och träna inför, samt oerhört kul att ha stödet och supporten på plats som ni bidrog med. Ruairi Short, Irland, 59 på VM långdistans. (Foto: Tuve Möller) Ruairi Short, Jag tycker jag presterade bra tekniskt varje dag och fick ut det mesta. Jag behöver steppa upp fysiskt, men det är ingen nyhet. Det roligaste var att vårat lag gjorde en videodagbok under tävlingarna. Det var roligt med lite intervjuer och jag tror den med mig från långdistansen var den med flest visningar: Filmen. I övrigt tycker jag området där stafetten gick var superroligt och jag tyckte verkligen det loppet var kul. Mats Troeng, TV-kommentator. Bäst var att TV-produktionen vi fick att jobba med höll så hög kvalitet. Utan det är man chanslös som kommentator. Roligast var nästan att många trodde att vi befann oss på plats i Estland när vi i själva verket satt i ett kommentatorsbås i Stockholm. Och gladast var jag - förutom de svenska framgångarna - åt att Thierry fick avsluta karriären på topp. Sagolikt! Vincent Coupat, Frankrike, 15 på VM långdistans 2017. (Foto: Tuve Möller) Vincent Coupat, 15 långdistans. Om det bästa med VM-veckan och om han är nöjd: Jag ska välja det bästa ögonblicket, vilket snarare är veckans starkaste ögonblick: blomsterceremonin för herrarnas stafett. Jag var verkligen glad att killarna kunde vinna en medalj på stafetten. Men å andra sidan var det väldigt känslosamt för jag insåg att det var Thierrys sista ögonblick i det franska laget. Vi har varit i landslaget tillsammans i över tio år och det var väldigt speciellt för mig att se honom ”lämna” laget. Vad gäller mitt eget lopp, är jag väldigt nöjd med resultatet. Efter min skadefyllda vinter har det varit en lång process för att bli redo för VM. Det var när att jag inte platsade i laget. Jag gjorde jobbet och det lönade sig. Miloš Nykodýms, VM-fyra i sprintstafett 2017, arkivbild. (Foto: Tuve Möller) Miloš Nykodým, 22 sprint, 4 sprintstafett, 22 långdistans. Jag är mycket nöjd med min prestation och resultatet på sprintstafetten. Det var så nära en medalj den här gången och ingen förväntat sig att vi skulle vara där. Om jag bara hade hittat de rätta vägvalen på sprinten och lången hade det varit så mycket roligare/bättre. Det känns som att jag underskattade dessa förberedelser än en gång. Nästa gång ska jag göra mer förhandsförberedelser på skrivbordet. Särskilt på sprinten (personbästa) men att veta att jag enkelt skulle kunna nå 15 känns bra trots allt. Låndistansresultatet är något jag inte är stolt över. Jag siktade högre. Men jag måste också tänka på att de tre sprintloppen säkerligen tog en hel del energi. Ändå ingen ursäkt! Framtiden stakades ut på IOFs möten Förutom VM-tävlingarna hade internationella orienteringsförbundet, IOF, flera möten där en del av orienteringens framtid stakades ut. Det blev bland annat offentligt att VM 2021 ska gå i Miloš Nykodým hemterräng i Tjeckien som ansågs vara en bättre arrangör än den andra kandidaten, Brasilien. Det blev också offentligt att JVM 2020 arrangeras i Turkiet och att vetaran-VM 2020 går i Slovakien. Under VM-veckan presenterades även IOFs hållbarhetspolicy, där det bland annat står att läsa att IOF ska bli helt koldioxidneutralt, bland annat genom att klimatkompensera för resor, säkerställa god sophantering vid evenemang och genom att gynna hållbarare bränslen och samåkning med lägre parkeringsavgifter. Det offentliggjordes även att världscupen 2018, precis som i år, kommer ha högkvalitativ TV-produktion från samtliga världscupsomgångar. Det återstår dock att se om något svenskt TV-bolag, som SVT eller TV4, kommer visa sändningen eller om vi får följa linnéarna och de andra världscupslöparna via liveorienteering.com . Även vi i Linné Fanclub hade ett mycket roligt VM. Att följa VM på plats är alltid kul, heja på löparna när de passerar arenan och följa deras frammarsch i skogen på storbildsskärmen tillsammans med tusentals likasinnade. En annan dimension är att man får springa publiktävling i samma terränglåda som VM-löparna använde dagen innan. Förutom att det är kul att få testa en ny terräng får man lite perspektiv och förståelse för hur bra de faktiskt är. Om man ena dagen tycker VM löparna är långt efter när de är 14 minuter efter på en 18 kilometers bana efter ett mindre lyckat lopp och man själv sedan har över dubbla kilometertiden på en hälften så lång bana efter ett misslyckat lopp förstår man hur bra de är. Är man 14 minuter efter VM-segraren på långdistans är man trots allt riktigt bra. I Estland gjordes även några observationer: ALL mat i Estland är kryddad med dill. Glasstrutarnas våfflor år mjuka och därmed upprullningsbara. Det finns EN brant i hela Estland (nästan sant, den var med på TV på sprintstafetten) och landet är även i övrigt väldigt platt och stenfritt, högsta punkten är 318 meter över havet och den djupaste sjön är 38 meter djup. Det är betydligt bördigare och därför når vegetationen på ängar och hyggen upp till bröstet, inte knäna. Nästa sommar går VM i Lettland, även det endast en nattfärja bort och ett gyllene läge att åka och heja fram VM-löparna och testa den baltiska terrängen. Utöver Linné löparna hade mästerskapet enligt mig fem stora stjärnor som förtjänar att nämnas en extra gång. Thierry Gueorgiou vinner sitt åttonde VM-guld på medeldistans och återtog därmed tronen som medeldistanskung. (Foto: Tuve Möller) Thierry Gueorgiou På 00-talet vann han sex VM-guld på medeldistans och har efter det kallats kungen av medeldistans. Men sedan hemma VM 2011 har det inte blivit något mer guld på distansen, för ens nu. Efter förra årets VM var han nära att lägga av men som ramsan lyder; ett, två, tre, på det fjärde ska det ske, på det femte gäller det på det sjätte smäller det. Tove Alexandersson in action, mot ett svenskt guld, på VM-stafetten. (Foto: Tuve Möller) Tove Alexandersson Hon försvarade först VM-gulden på såväl lång-, som medeldistans och defilerade sedan hem stafetten. Helt enkelt bara bäst. Olav Lundanes, Norge, vann sitt fjärde VM-guld över lång distans. (Foto: Tuve Möller) Olav Lundanes Två guld och en felstämpling, norrmannen från atlantkusten utanför Ålesund brötade likt en älg som vanligt fram i grönområden och på estniska myrar i hög fart. Maja Alm lämnar sista kontrollen. (Foto: Tuve Möller) Maja Alm För tredje året i rad vann danskan VM-sprinten, hon vann också sin första individuella medalj i skogen, på långdistans, och dessutom ett silver på sprintstafetten. Jerker Lysell spurtar mot VM-bronset. (Foto: Tuve Möller) Jerker Lysell VM-medalj för tredje året i rad, trots att han varken i år eller förra året kunde springa som han ville för ens bara några veckor innan VM på grund av skador. Snacka om att vara som bäst den veckan på året när det gäller som mest. Som självutnämnd reporter på plats tackar jag för visat intresse och laddar för kommande evenemang. Det har varit kul och lärorikt att följa VM på extra nära håll, och lite lyxigt att få gratis bubbelvatten tack vare pressackrediteringen (det fick visserligen alla andra också 😉) PS! Rapporteringen från JVM och Pre-O VM har inte varit särskilt omfattande. Joey Hardon, slutade 12 på medeldistansen, vann en brons på sprinten, Jannis Bonek kom 33 på medeldistans, 44 på sprint och 15 på långdistansen och Pia Ocvirk slutade 41 i B-finalen på medeldistansen, 85 på sprint och 112 på långdistansen. Martin Fredholm slutade 13 I Pre-O, 17 i TempoO och 12 i stafetten.

Länka till den här artikeln med
https://www.oklinne.nu/?page=news&id=4711

Artikeln har visats 3593 gånger

Sök information...

OK Linné i sociala medier